JUMPING KNEE eller “hoppar knä” är ett vanlig problem för ishockeyspelare.
Jag blir ledsen för många spelare skull, att man inte tar detta problemet på allvar. Under åren har vi drabbats av att spelare kommit eller lämnat återbud pågrund av att man har symtom i knäet – JUMPING KNEE. Dom flesta fallen har man inte gjort något annat än vilat, då känns det bra för stunden. Men sedan kommer man på ett 5 dagars läger eller klubben startar upp med hög belastningen via skridskopositioner, benträning, sitter på knäna och hopp för inlärningen av kroppskontroll som göra att en försvagad partella infästning blir irriterad igen.
Vi är noga med inlärningen i hopp och böj, därför vi inte har några skador eller symtomer på vår träningsverksamhet SWETEC Funktionell Gym i Kristianstad. Att träna benen för en hockeyspelare är ett måste, benen är vårt verktyg för att utföra skridskoåkningen. Därför är det viktigt att lära ut rätt så inte dessa överbelastningarna inte kommer i denna åldern för man tappar värdefull tid om man inte kan träna under denna perioden. Under våra två veckor på året Summer Academy i Tyringe lärde vi ut rörelseövningar, benböjs positioner med “putta rumpa”, utfall teknik som dom flesta aldrig har gjort innan, detta är inte bra.
Vad är det?: Inflammation i knäskålssenan (patellarsenan) är det man till vardags kallar “hopparknä”. Skadan drabbar ofta idrottare som överansträngt knäna och smärtan sitter precis under knäskålen under uppväxten.
Orsaken till texten övers är ofta att man överanstränger en försvagad infästning i partiella senan (tillväxtzonen) under puberteten första fas. När man intervjuar spelarna beskriver dom ofta att man gjort olika övningar som löpning, hopp upp och ner, utfall osv utan inlärning av tekniken. Detta ökar påverkar på partella senan. Kollar man spelarna rörelsemönster och anatomiska positioner så finns det många påverkning i rörelseschemat, kolla fötterna, mindre bra tränade fotvalv, subtala leden har inskränkningar, vinklarna från höften mot knäna som ger rörelse mönster som “Kissing knee” positioner, tippade höfter som ger benlängd skillnader och ökar belastningen på partellasenan, tyngdkraften i utfall med belastningar över tårna som påverkar, benböjs positioner där höften inte följer med och ryggen kommer högre kraft på knäet osv. Som ni förstår så finns det många delar som kan ge denna överbelastning.
Idag finns det bra forskning och artiklar om detta problem, men man måste ha kunskaper. Detta är den största bristen inom ungdoms träning är att det är föräldrar som tränare, man tar sin egen erfarenhet och kanske har några helger utbildning. Detta räcker inte tycker jag, ofta är tränarnas erfarenhet inte uppdaterad och utbildningarna handlar inte om risker utan mer om vad man skall träna.
Mitt tips är vid symtom, boka en tid snarast till en adekvat behandling och rehabträning för problemet. Prata med tränaren och förklara problemets påverkan i träning och att du vill komma tillbaka snarast istället för att försöka hela tiden. Om ni vilar kan det ta från 2 veckor till ett 1 år innan man blir symtomfri, men ofta är partella senan fortfarande försvagad för ökad belastning och symtomen kommer tillbaka. När vi har behandlat denna symtom har processen varit mycket effektiv och snabb återkomst till normal träningen igen, vi gör ofta rörelseanalys från foten och uppåt, behandlar inflamationen samt ger rehab övningar med progressiv utveckling. Jag tycker att man skall ha en kort period så man inte tappar värdefull tid och så man kan tävla på samma villkor.
Läs gärna denna artikeln så för ni mer information http://www.sportsinjuryclinic.net/sport-injuries/knee-pain/jumpers-knee
Vid bokning av undersökning: kontakta mig på dagge@swetechockey.com
